Igår var det avslutningsceremoni. Nu avslutas arbetet såsom det sett ut hittills. Vemodigt, men jag känner mig redo. Redo för vad som komma skall. Det har sen i somras varit något som legat och puttrat. Nu när vi avslutat vår systercirkel har vi skapat plats för det nya. Och så är det tydligen, att man medvetet behöver avsluta för att ge plats åt nya saker att komma in i livet. Jag som alltid haft svårt för avslut och avsked, och gärna undvikit det så långt det går. Men oavslutade saker ligger tydligen och tar bandbredd, så ett ordentligt avslut är viktigt. Tänk vad spännande det är att leva ändå, vad som helst kan ju faktiskt hända!
