Här delger hon det som hon kommit fram till i sin forskning och varvar det med personliga berättelser, om just skam, rädslor och sårarhet. Hon sammanfattar det hon kallar för den helhjärtade livvsstilen - vad den är och några råd på vägen för att nå dit. Jag har för tillfället inte förmågan att sammanfatta hennes forskning - något jag hade kunnat göra om jag var helt frisk. Så ni får helt enkelt läsa själva. Men jag vill nämna något om skam och rädslor.
Hon skriver bland annat om vikten av att prata om det som står i vägen för en helhjärtad livsstil, vilket är just; skam, rädslor och sårbarhet. Hon pratar om skillnad på skam och skuld - att vi skäms över något vi är medan vi känner skuld för något vi gjort/gör. Skam, menar hon, är hundra procent rädsla. Rädslan för att vara en sådan ingen kan älska. Vi är rädda för att människor inte ska tycka om oss om vi berättar sanningen om vem vi är, vad vi tror på eller hur mycket problem vi har. Att prata om skammen förminskar den.
När jag läste den då för några månader sen kunde jag inte komma på nåt jag var rädd för, förutom döden. Jag är inte rädd för döden i sig eller det som kommer efter döden, jag vill bara helt enkelt inte dö. Men framförallt vill jag inte att någon jag älskar ska dö.
Nu har jag insett att jag är väldigt rädd - jag har många rädslor som hindrar mig i mitt liv. Jag ska, för min egen skull, försöka sätta ord på detta. Som ett sätt att våga visa mig sårbar, göra upp med min skam och mina rädslor. Sen kommer vi alltid behöva leva med skam och rädslor, det är en del av att vara människa. Men det viktiga är att sätta ord på det. Man måste ju inte basunera ut det på en blogg för att den ska minska, det räcker gott att berätta för någon man har nära och litar på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar